Bilder

Nu har vi lagt upp nya bilder! Kolla här: Nordsjön och Caledonian Canal

Vi har även gjort det lättare att kommentera inlägg, så försök igen.

Nordsjön

När vi lämnade Mandal efter de goda marmeladmackorna låg havet spegelblankt. Inte förrän på eftermiddagen fick vi tillräckligt med vind för att kunna segla. Regnmolnen gled förbi på alla sidor, ibland även över oss. Men jag stoppade in värmepåsar i vantarna och drog på mig flytoverallen, så det gjorde inte så mycket. Under natten vred vinden först till nord och sedan nordväst, vi kunde inte riktigt gå rakt mot Inverness. Enligt plottern var vi snarare på väg till Edinburgh, inte ens det gjorde så mycket. Vi visste nämligen att det skulle komma sydlig vind under lördagen som skulle blåsa oss rätt igen. Fyra timmar vakt, fyra timmar ledigt, så var det tänkt. Riktigt så funkade det dock inte. Vinden bråkade, vatten läckte in och oljeplattformar stod i vår väg. När jag väl fått av mig alla lager kläder, svept täcket utan påslakan (det blev för fuktigt med bomull) runt mig och dragit ner mössan så långt det gick låg jag på helspänn i väntan på att bli uppropad. Ljuden var dessutom inte lika bekanta som förr. Trots det lyckades jag få några timmars sömn här och där, värre var det för Erik som nästan inte sov alls. Förutom dessa små otrevligheter och den bitande kylan på nattvakterna så var det fantastiskt att segla lite längre igen. Att sitta på akterkanten och filosofera medan Monitor styr är oöverträffbart. Det lugn som då infinner sig finns ingen annanstans och alla världens hamnar känns nära.

Vi hann aldrig riktigt med att fiska, på midsommar fick det bli matjessill och nypotatis. Andra året i rad som jag firar midsommar på Nordsjön. Efter tre dygn till havs började vi äntligen få våra sjöben men då närmade vi oss land. Vinden vände precis som planerat till syd tidigt i lördags morse och vi började gå in mot Inverness. Under min morgonvakt såg jag ett utblås från en val och förvånades när det visade sig att det inte var en hägring utan faktiskt en riktig levande val. Hela ryggen fick jag se innan den dök. Erik däremot saknar mina tränade atlantögon och såg varken val eller delfin. När vi rundat udden till inloppet mojnade vinden. Storseglet beslogs och gästflaggan hissades. Ankomsten var nära när jag gick till kojs för några sista timmars sömn. Men, efter en timme eller två ropade Erik upp mig. Cantare stampade och krängde, det hade blåst upp igen när jag sov, naturligtvis från sydväst dit vi var på väg. Med vår lilla motor går det inte att gå mot sjö och vind på 12 m/s, så det var dags att kryssa eller möjligtvis ankra och vänta ut vinden. Vi bestämde oss för att kämpa vidare för att kanske hinna med tidvattenfönstret på söndagsmorgonen. Det lyckades, precis när det började regna igen slussade vi upp på kanalen. En övertrevlig skotte, dyblöt av regnet, tog emot oss. Trots att han växt upp i byn hade han själv problem med att uttala namnet på slussen, Clachnaharry. Efter en andra sluss var vi framme vid Seaport Marina där vi förtöjde exakt fyra dygn efter vår avfärd från Mandal. Champagnen var god. /Maria

Champagnen är slut

Nu har vi slussat igenom de två slussarna vid ingången till Caledonian Canal och lagt till vid en marina strax utanför Inverness. Skönt att vara framme! Ankomstchampagnen är uppdrucken, båten håller på att torka och allt är bara härligt.

Land i sikte!

Nu ser vi Skottland genom regnet. Allt bra ombord, tyvärr ingen fisk fångad men en val skådades i morse. 77 sjömil kvar till Inverness som vi bestämt oss för. Glad midsommar i efterskott!

340 distans kvar

Här kommer sista blogginlägget på ett par dagar för vi lämnar nu Norges kust bakom oss och seglar västerut. Just nu är det perfekt sydlig vind, vi gör nästan fem knop och Monitor styr för oss. Maria har bakat pizza och vi har läst lite i vår Lonely Planet-bok om saker att göra i Skottland. Vi vet inte riktigt vart vi hamnar, det får vinden avgöra åt oss. Allt mellan Edinburgh och Orkney kan bli aktuellt. Om allt går som det är tänkt borde vi vara framme på söndag. Nu ska vi ha några härliga dagar till havs!

Mera marmelad

Tur att vädret och vi bestämde oss för sovmorgon, annars hade vi missat dagens leverans av bullar och marmelad. Med en hälsosam dos socker i kroppen är vi snart klara för avfärd.

Svält

Nu är de hög tid att vi fortsätter vår segling, fisken är nämligen slut. Igår avslutade vi dagen med att grilla de sista makrillarna på en liten strand i solnedgången. Det kändes nästan som sommar där vi satt i lä med rosévin i våra plastmuggar. Tyvärr blev det ett snabbt tillnyktrande så fort solen gick ner. Tur vi har värmare i Cantare.

I morse när jag gick upp för att skriva på boken upptäckte jag en papperspåse på däck, jag hade svaga förhoppningar om att den skulle innehålla frukostbröd men tänkte efter lite och fann det mer sannolikt att det var en skräppåse som landat på oss i natt. Förvånad blev jag när den faktiskt visade sig innehålla två fina bullar, smör och marmelad! Erik har ju infört sockerstopp för oss (i ett svagt ögonblick sa jag ja till den knasiga idén) så jag var inte helt säker på hur nyheten om marmelad från himlen skulle tas emot. Det fick bli ett undantag i morse till min stora glädje. Mandal har visat sig vara en toppen stad och hamn, här får man förutom gratis internet även välkomstbullar. Sånt uppskattas.

Men som sagt, fisken är slut och havet kallar på oss. Vi har köpt en söt liten krok som tydligen ska locka till sig torsk. I morgon är det upp till bevis för den, då ger vi oss av mot Inverness, ungefär 340 sjömil. Avslutningsvis kommer här en bild som visar hur mycket norrmännen älskar sina båtar, båtpuss på er! Vi ses i Skottland om kanske tre dagar. /Maria

Makrillfest

Nu har vi kommit fram till den lilla mysiga staden Mandal på Norges sydkust. Innan vi seglade hit hade vi aldrig hört talas om stället; anledningen till att vi kom just hit var att det var den västligaste hamnen på vårt sjökort. Förväntningarna på staden var således obefintliga då vi inte ens visste om det var en stad eller bara en liten fiskeby. När vi i kulingen i regnet närmade oss den mäktiga, bergiga, kusten ökade förväntningarna något. Inseglingen till staden gick galant och när vi rundat en stor udde och blivit av med dyningarna kunde vi tidigt i morse glida upp en liten bit på fjorden och lägga till i den nybyggda gästhamnen.

Seglingen från Skagen hit (120 NM, 26 timmar) bjöd på lite av varje. Den första halvan var lugn och solig och Skagerak var nästan helt stilla. Vi guppade långsamt framåt och inspirerad av alla fiskebåtar som trålade runt omkring oss slängde vi i kroken i hopp om att få lite middag. Först hände ingenting, så mycket ingenting att vi gav upp och lagade oss lite (äcklig) tortellini. Fiskarna har ju en bra förmåga att bara nappa när man är upptagen med något annat så under tiden som Erik drog igång en laddning kaffe så nappade det. En makrill! Snabb bråd död väntade den genom den nyinköpta fiskdödarkniven. Under en regnig kväll i Skagen tittade vi på fyra avsnitt “River Monsters” som handlar om en australiensare (vad annars?) som åker runt jorden och fiskar farliga fiskar. Vi har tagit till oss en del uttryck från den serien och knappt hade dödsryckningarna från makrill nummer ett slutat innan Maria skriker “FISH ON!“ igen. Ny fisk, nytt fiskmord, ny rensning. Gånger 5. Cantare förvandlas under en halvtimme till fiskfabrik och när vi dragit upp sex stora makrillar (och släppt tillbaka två som var för små) får vi motvilligt nöja oss. Den största rackaren var säkert över en meter lång (nej, självklart inte, men det kändes så) och den stekte vi till och satte i oss direkt.

Efter fiskfesten började det bli kväll och återigen hade väderprognosen rätt. Mer vind, rakt bakifrån, vilket var väldigt uppskattat. Dessutom lite härligt regn. Under natten surfade vi fram i farter upp till 11 knop och även om det var lite tungt att handstyra (vindrodret Monitor är inte helt perfekt i sådana förhållanden) så var det en häftig natt. Strax efter gryning var vi så framme och nu är vi alltså i den lille staden Mandal.

Det är regn, vi har ätit fisksoppa, köpt mer gasol, nu lagar vi chokladbollar utan socker och skall snart dra på en film om vi inte somnar innan. I morgon blir det båtfix i solen, kanske en tur till Mandals playa för ett bad, innan vi packar ihop för att under tisdag morgon (förmodligen) segla de sista tre dygnen över till Skottland.

Fler bilder hittar man här eller i menyn till höger.

Framme i Mandal

Nu kom vi precis fram till Mandal som verkar vara ett toppenställe. Mer bloggande senare idag.

Mot Norge

Klockan är fem på morgonen, solen har precis gått upp samtidigt som de sista festande femtioåringarna gått och lagt sig. Vi ger oss ut från Skagen på ett nu behagligt lugnt hav och borde nå Mandal om ungefär ett dygn, underbart.

Trötta på Skagen

Om man bor i Göteborg har man förmodligen många gånger sett annonsen med texten ”Skagen över dagen”. Det är Sten A Olssons kompani som tycker att man skall ta färjan över till Fredrikshavn, tåget upp till Skagen för att sedan åka ut till Grenen och akvarellmuseet. Kanske hinner man med en sådan där läskig röd pölse innan man åker samma väg hem till trygga Sverige för att sött få somna i sin egen säng. Vi har inte gjort Skagen över dagen. Vi har nu gjort Skagen över fem dagar och insett att den här lilla staden, under perfekta förhållanden, på sin höjd kan leverera underhållning för sju-åtta timmar.

Vi är trötta på Skagen och har därför varit kreativa i vårt sökande efter sätt att döva tristessen på. Själva anledningen till att vi ligger kvar är att det blåser 15-20 m/sek ute, något som gör bad och sol och alla andra sådana trevliga sommaraktiviteter uteslutna. Istället har vi sysselsatt oss med inombordsaktiviteter. Den allra enklaste är sömn; igår gick vi som exempel och lade oss kl åtta på kvällen för sexton timmars skönhetssömn så nu kan vi varken bli snyggare eller mer utvilade. Vi har också under dagarna här tagit ovan nämnda tåg till Fredrikshavn där vi efter någon timmes letande hittade stadens billigaste (och sunkigaste) pub. Vad gör lite ingrodd röklukt när ölen bara kostar 15 kr halvlitern och alla norra Jyllands original samlats i samma lilla lokal? Ytterligare aktiviteter har varit att skriva bok (Maria), spela banjo (Erik) och laga diverse saker i båten.

Men det som verkligen får oss att härda ut i tristessen som vädret tvingat på oss är att de senaste väderfilerna vi laddat ner talar mer stabilt väder över Nordsjön och Skagerrak med start tidigt i morgon bitti. Vi har först ett dygn innan nästa västliga kuling kommer, därefter fyra-fem dagar till. Det betyder ett dygn till Mandal i Norge med start i morgon bitti, därefter väntan i 36 timmar innan vi kan ge oss av mot Skottland på måndag kväll. Det ser alltså ut som att det finns en chans för oss att få fira midsommar på Orkneyöarna, härligt!

Ombytta roller

I vanliga fall, när Erik och jag är i samma stad på en vardag, går han upp tidigt för att gå till jobbet medan jag ligger kvar i sängen några timmar. Jag är ju student. Men här på båten håller det på att bli tvärtom. Erik sover ut för att komma in i semestertempo, medan jag faktiskt är ganska utsövd sen innan. Så idag gick jag upp när jag vaknade, strax efter nio. Jag gick till hamnkontoret och kollade vädret, det ser fortfarande ganska dåligt ut. I morgon blir det östliga vindar men luckan är nog inte tillräckligt stor för att vi ska hinna till Kristiansand i Norge. Dessutom verkar det komma in åska natten till fredag. Efter att ha pratat lite långsegling med två väderintresserade svenskar gick jag tillbaks till Cantare. Erik låg fortfarande och sov så jag startade min dator för att jobba på omslaget till min bok. Jag har nämligen inte semester nu. Mitt sommarjobb är att skriva på boken och om den ska bli så bra som jag vill är det lika bra att sätta fart. Med en kopp te vid min sida drömde jag mig tillbaks till Västindien.

Nu är klockan snart fyra och Erik har faktiskt varit vaken en stund. Dags att gå upp i byn och ladda ner en ordentlig grib-fil. Sen ska vi ta en promenad till den gamla byn som ligger på västsidan av Grenen. Hoppas vågorna är stora och mäktiga. /Kaptenen

I Skagen

Vi kom fram till Skagen igår (måndag) eftermiddag. Rapporterna talade om västlig kuling på Skagerrak och då är det inget roligt där, så vi tänkte att det var läge för ett stopp med lite dansk øl.

Seglingen hit var alldeles stålande. Det tog strax över ett dygn från Höganäs och vi hann se att gäng tumlare och fiska upp en makrill.

Nu ligger vi och väntar ut kulingen och det verkar som att vi kan fortsätta västerut på torsdag morgon.

Galjonsfigur

Precis innan vi lämnade Göteborg kom vår älskling Sandra förbi med en avskedspresent. Vad är det man inte kan vara utan när man är ute och seglar? En tomatplanta såklart. Nu har vi planterat vår lilla maskot i en tillbringare fyndad på Röda Korset och placerat den som en galjonsfigur på framkanten av masten, mellan spinnakerbommarna.

Allt är fixat med båten och vinden börjar vrida söderut; nu sticker vi! Skagen nästa, vi bör vara där på måndag kväll.

Tack Sandra för tomatplantan, vi sparar lite tomat till dig när du kommer över till Skottland och hälsar på.

Väntan på vind

Vi hade hoppats kunna ge oss av under lördagen men det ville inte vinden. Nordvästlig vind när man skall åt nordväst är ingen vidare. Istället sover vi en natt till här i Höganäs och skuttar upp i morgon när vinden börjar vrida söderut.

Värme

Tydligen blir havet runt Skottland aldrig varmare än 13 grader. Kallt, säger vissa. Svinkallt, säger andra. Vilken sida man än står på så är det ju uppenbart att här måste göras något. Därför har vi inhandlat två ting:

1. Flytoverall, ett seglarställ där jacka och byxor sitter ihop och med inbyggd flytväst.

2. PAN-2000, en värmare som man sätter på spislågan som blåser runt värme i båten.

Efter tester så tror vi att det är fullt möjligt att överleva kölden.

Maria i flytoverall med värmare.

PAN-2000 inkopplad och klar (det är alltså den lilla grejen längst ner på röret)

Test från mobilen

Eftersom vi sålt satellittelefonen tänkte jag testa om det fungerar att uppdatera bloggen med mobilen. /Maria

Blommorna

Nu är blommorna samlade och redo för en semestertillvaro, vi får väl se hur de gillar det fria livet. Det mesta är packat och i morgon lämnar vi Göteborg och åker syd till Cantare i Höganäs. Sen återstår den sista installationen av AISen, mathandling och en liten justering av Monitor som vi plockat isär och satt ihop så att rodret numera går åt fel håll. Förhoppningsvis är vi redo för segling på lördag. Enligt grib-filerna kommer vi inte kunna gå direkt till Skottland utan får nog stanna någonstans på vägen eftersom det kommer in ett lågtryck som påverkar Nordsjön. Ingen nordsjösegling om inte vinden är akter om tvärs, något har man ju lärt sig av förra seglingen. Det ska va gött att segla! / Kapten Ingerup

Fyra dagar kvar

Det är mängder med saker kvar att köpa och fixa. Vi har inte börjat packa. Men om fyra dagar seglar vi norrut mot kylan och whiskeyn!